Långvarig smärta kan bero på störd smärtmodulering.

Inom smärtforskning har man hittat förklaringsmodeller som ökar förståelsen för svårbehandlad muskel och ryggsmärta såsom whiplash ( pisksnärtsskada ) och fibromyalgi.

Dessa besvär har tidigare blivit bedömda som idiopatiska eller att den berörda personen varit stressad eller psykologiskt instabil.
Forskning indikerar istället att det har uppstått felaktigheter i signalerna i nervsystemet.
I samband med upprepade episoder av smärta påverkas nervsystemet och blir överkänsligt. Denna överkänslighet sker i ryggmärgens olika omkopplingsstationer.

Detta medför att enkla rörelser/aktiviteter av kroppens olika delar utlöser smärta. Den kunskapen förklarar varför vissa patienter upplever smärta efter enkla vardagliga aktiviter. Besvären kan även kvarstå under minuter/timmar/dagar efter ansträngning.
Den här ökade kunskapen av nervsystemet innebär troligtvis att sjukvården får ändra sina rutiner i sitt omhändertagande av gruppen personer med långvarig smärta.

– identifiera besvär hos patienten med störd smärtmodulering.
– undvika vissa behandlingsterapier som förvärrar besvären hos den drabbade patienten.
– öka kunskaper om vilka patienter som ej är operationsfall.
– Tidiga insatser för att undvika frustration, depression/minskad självkänsla.